Det kan tyckas som om skam och PTSD (posttraumatisk stressyndrom) är väldigt separata frågor, men de två är väldigt nära sammanlänkade. Tillsammans kan de vara mycket kraftfulla och destruktiva krafter som påverkar alla aspekter av våra liv, från våra karriärer, våra relationer och vår mentala och fysiska hälsa.
Skam är en smärtsam, förödande känsla som involverar känslor av maktlöshet och värdelöshet. En person som upplever allvarlig skam, även känd som giftig skam, upplever självförakt, avsky och en tro på att vara fundamentalt dålig och ovärdig kärlek, acceptans eller tillhörighet.
Skuld, å andra sidan, är en obehaglig men mindre kraftfull känsla som uppstår när en person gör något de vet är fel. Skuld, som vanligtvis involverar känslor av ånger och ånger, kan vara till hjälp när det lär oss att bli bättre människor, antingen genom korrigerande åtgärder, be om ursäkt eller gottgörande.
Posttraumatisk stressyndrom är en term som ofta är reserverad för stridsveteraner, människor som bor i krigsområden och överlevande från terrorism. PTSD kan dock påverka barn och vuxna som har upplevt eller bevittnat någon typ av trauma, inklusive fysiska eller sexuella övergrepp, naturkatastrofer, olyckor eller en älskads död. Det kan orsaka svår ångest, tillbakablickar, skrämmande mardrömmar och en oförmåga att sluta tänka på händelsen.
Skam och PTSD involverar ofta djupa känslor av ånger och ansvar, svår skuld för att överleva när andra inte gjorde det, eller skam för att uppleva en känsla av lättnad eller upprymdhet för att överleva traumat.
Människor är fasta för att vidta skyddsåtgärder när de hotas. Denna överlevnadsinstinkt kan involvera ett slagsmål eller flykt-svar som uppstår i ögonblicket. Efter att den traumatiska händelsen har passerat är det vanligt att överlevande överskattar sin förmåga att ha förhindrat den traumatiska situationen, eller ångrar att de inte hjälpt människor på ett mer konstruktivt sätt. Den resulterande självbeskyllningen är ofta felaktig och orättvis, men den intensiva skammen leder ofta till att människor engagerar sig i evigt självfördömande för en händelse som förmodligen var totalt slumpmässig och oväntad. Ofta är traumaoffer helt enkelt på fel plats vid fel tidpunkt.
Skam tenderar att bli ännu mer uttalad för lärare, brandmän, poliser eller andra personer som har ansvar för andra människors välbefinnande. När saker går fel i en traumatisk situation kan de uppleva en enorm känsla av misslyckande.
Barn som upplever fysiskt eller sexuellttrauma kan skylla sig själva för övergreppen eftersom de "bad om det" genom att göra den vuxne arg. De kan känna att de är skyldiga när en vuxen sitter fängslad för övergreppet, eller om det kränkande beteendet leder till separation eller skilsmässa för deras föräldrar.
Vidare kan unga offer känna extrem ilska och kan hantera ilskan genom att utagera eller mobba syskon eller klasskamrater. Barndomsoffer kan fortsätta att rationalisera övergreppen långt in i vuxen ålder och kan vidmakthålla mönstret genom att misshandla sin partner eller sina barn. Detta beteende bidrar till att förvärra skamkänslorna.
Att hantera PTSD och skam är svårt, och det är inte ovanligt att människor tar till ohälsosamma "överlevnads"-strategier eller självdestruktiva beteenden. Det är förståeligt att många traumaoffer vänder sig till droger eller alkohol i ett försök att stoppa de skrämmande tankarna och känslorna. Detta är bara en tillfällig distraktion som gör situationen mycket värre, eftersom missbruk och missbruk avskräcker traumaoffer från att möta viktiga problem samtidigt som de förstärker känslorna av misslyckande och värdelöshet.
Intensiv terapi behövs ofta för att hjälpa traumaoffer att lösa skamkänslor, arbeta igenom trauma och sorg och få ett mer balanserat perspektiv. Den goda nyheten är att med tiden kan PTSD-drabbade upptäcka nya styrkor och lära sig att utöva medkänsla för sig själva och andra. I vissa fall kan drog- och alkoholbehandling eller rehab vara nödvändig för tillägg till specialiserad traumaterapi som t.ex EMDR.
